Fick av ren slump upp mitt album med sommarbilderna från iPhonen och fick impulsen att börja ladda upp bilder här. Så nu ska ni snart få se början utav min sommar i bilder. Mycket Håkan blev det och mycket mys med fina människor. Usch vad jag längtar tillbaka nu. Spanien-bilderna kom tyvärr inte med här, haha. Det var utan tvekan den bästa sommaren någonsin!
Hemma från en väldigt påfrestande, jobbig och underbar dag med naturarna. Spenderade mer än halva resan i buss vilket kanske inte var så underbart direkt. Men det funkade det också. Huvudet snurrar dock just nu, det blev väldigt mycket information och nya intryck att ta upp. Men dagen var sjukt rolig och väldigt givande. Vi var dock inte hemma förrens vid halv åtta-tiden vilket betyder att jag är sådär lagom trött just nu. Vill mest av allt gå och lägga mig i min mjuka säng och krypa ned under ett varmt, skönt täcke. Det får nog bli så snart för annars kommer jag somna med huvudet på tangentbordet. Godnatt fina läsare!
Min dator. Mitt liv är så fruktansvärt tråkigt och händelselöst utan den, jag börjar nu förstå hur mycket utav min fritid som faktiskt går till att sitta vid datorn. Men jag ska väl inte klaga, det kunde varit värre. Eller kunde det? Jag fick nämligen reda på att min dator måste installeras om vilket betyder att alla mina bilder som jag tagit under hela sommaren + hösten försvinner. Mitt smarta jag var inte så smart och säkerhetskopiera dem för jag tänkte som alla andra gånger att något sådant aldrig skulle hända mig. Men ack så fel jag hade. Nu sitter jag här i min ensamhet och fäller en tår över halva mitt livsverk som gått till spillo. Väldigt dramatiskt! Mitt liv går mer eller mindre i spillror. Jag såg i princip mitt liv i revy då datasnubben i skolan sade detta. Jag ska dock försöka se det posivit, jag har iaf fått illgång till att kolla igenom gamla cam-bilder från förra vintern som är lite sådär halvspeciella. Ni får själva ett smakprov här nedanför, haha. . Nejmen jag funderar faktiskt på att dra mig till sängs nu snart eftersom jag ska upp vid 6-tiden imorgon. Då bär det av till Oskarshamn med hela linjen och då ska det besökas kärnkraftverk och spanas in fåglar. Kommer spendera ett x antal timmar i buss så det är inte helt omöjligt att ett och annat blogg-inlägg dyker upp. Men njut av livet kära bloggläsare, nu drar jag till kojs! Puss.
Egentligen borde jag vara överlycklig nu när det äntligen blivit första advent men att vakna upp till en dator som vägrar starta är inte sådär jättekul direkt. Funderar seriöst på hur jag ska klara denna dag utan min fina, underbara dator. Det blir först imorgon som jag kan lämna in den så det är ju ingen lång tid, men det är ändå tillräckligt långtid för att jag ska få abstinens. Jag får dra till julskyltningen och bränna några timmar, haha. . Men nu ska jag äta frukost och deppa! Pusshej.
I'm sitting here, all alone, watching the snow fall.
.. Well, I wish.
Solen lyser så klart att jag nästan blir deprimerad, regnet öser ned på samma gång och jag vill bara slippa det här fruktansvärda höstvädret. Jag vill ha snö, jag vill ha jul, jag vill ha den där underbara vinterkylan då man knappt vill gå utanför dörren.
Har spenderat förmiddagen med att julpyssla som en slags strejk mot mina föräldrar som vägrar att låta mig ta in julpyntet. Ja, jag är en otroligt julig människa. Jag älskar julen mest av allt. Allt är så fint, alla är glada, allt är underbart.
Åh, varför kan det inte vara jul flera gånger om året?
Mitt hjärta blir varmt varje gång jag smyger in på mitt rum, det ser så underbart juligt och mysigt ut med ljusstakarna i fönstrena. ÅH vad det är mysigt det är. Det bästa med julen är nästan all mysig(där kom ordet igen en julen är mysig)dekoration och gemenskapen.
Vad har hänt? Fick besökarrekord igår med 37 besökare? Och idag är jag uppe på 25 ungefär, jag som brukade ligga på 15 på sin höjd. Sen fick jag 15 nya kommentarer. Vad hände? Nya läsare, hur hittade ni hit? haha.
Fann min dagbok häromdagen från sjuan-åttan. Så sjukt nostalgiskt att läsa men samtidigt väldigt hemskt att minnas hur omogen jag ändå var. Jag rev den dock i bitar eftersom så många dumma och hemska saker som jag bara vill glömma bort stod i den.
Det känns också väldigt sorgligt då jag tänker på hur fort tiden gått från då till nu.
Vet inte om det bara är jag som känner så men det känns verkligen som att livet rusar iväg. Snart är hela barndomen och ungdomen över och man ska börja klara sig helt själv.
Usch, hemska tanke. Försöker att förtränga det varje gång det ploppar upp i huvudet.
Gårdagens ångest är som bortblåst, hela dagen har i stort sett gått brilliant.
Den engelska föreläsningen gick som smort och jag är så sjukt lättad över att ha fått det ur hjärnan. Nu väntar bara ett fysik-prov på fredag sen kan man pusta ut ett tag.
Fick en kick igår då jag kom på att det snart är jul, så sjukt underbart. Julen är den absolut bästa tiden på året. Lycka!
Spenderar min lediga dag med att ha läxböckerna upp till öronen. Huvudet snurrar runt, runt och jag vill helst av allt gå och sova just nu. Allt i skolan går mig åt huvudet och jag orkar knappt tänka på allt jag behöver få klart innan jullovet börjar. Underbara jullov, längtar så mycket att det gör ont i magen. Jag vill bara vara ledig nu och komma bort från skolan ett tag. Att få en chans att vila upp mig och hinna med det jag tycker jag behöver komma ikapp med. Jag hinner verkligen inte med allt jag vill hinna med på helgerna och eftermiddagarna, behöver mer tid.
Nu ska jag lägga mig under täcket och glömma bort verkligheten ett tag!
Hejhallå, jag heter Felicia och jag vet att jag har en gräsbit på läppen + att jag har bitit i överläppen så att den ser retarded ut. För övrigt så saknar jag sommaren.
Var på en föreläsning där Jonas Hassen Khemiri föreläste (han författaren till bland annat "Ett öga rött").Han pratade i princip om hans liv, varför han började skriva och människors syn på olika saker.
Hela publiken satt som trollbunden och det var verkligen inspirerande. Har fått en lite ny syn på livet och allt annat i allmänhet nu. Vilken kille alltså, helt och hållet fantastisk! Kände att jag blev lite småkär under den där timmen och jag märkte på många andra runt omkring mig att jag inte var ensam om det. Nästintill alla tjejer gick därifrån fnittrande så jag antar att de kände likadant som mig.
Måste iallafall sluta inlägget med att säga att den här snubben verkligen har en underbar personlighet och når ut till publiken på ett sätt jag inte sett någon annan göra tidigare. Om ni får chansen att lyssna på honom så ta den chansen! Ni kommer ej ångra er. Han är fantastisk!
Jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.
Sitter i mitt vardagsrum med min fina vän Johanna. Första tanken var att vi skulle plugga men enustiasmen försvann snabbt så nu sitter vi halvdöda i soffan.
.
Kommer nog ut några bilder från när jag var ute och fotade igår!
Men nu ska vi dra vidare och köpa godis och vitlöksbröd(!).
Jag lämnar nu med sorg i hjärtat och tårar i ögonvrån Stockholm. Jag är riktigt, riktigt nere, vill minst av allt åka tillbaka till Småland och fortsätta med de vanliga rutinerna. Jag behöver verkligen en förändring i mitt liv, behöver komma någonstans där jag känner att livet är värt att kämpa för. Med den sista meningen menar jag inte att jag har självmordstankar eller att jag vill ha uppmärksamhet. Jag menar bara på att jag just nu skiter i i princip allting. Jag anstränger mig inte i skolan eller med läxorna, jag flyter bara med. Jag har också börjat tappa intresse för allt jag gör på fritiden. Nuförtiden vill jag helst sitta instängd på mitt rum varje ledig minut och lyssna på musik medan jag drömmer mig bort till en annan verklighet. Jag har tappat det där suget efter att få komma någonstans i livet, suget efter att utvecklas och bli framgångsrik. Den här känslan är väldigt farlig för jag vet att det är den som gör att jag inte tar skolan på riktigt allvar och inte heller bryr mig om framtiden just nu. Fan, jag måste ta tag i det här innan det är försent. . Det känns på något vis att alla mina inlägg är likadana och handlar om samma sak. Men det här har en så pass stor del i mitt liv just nu så jag måste få ur mig en del tankar innan mitt huvud går i bitar.
Sitter på McDonalds och äter en gudomlig hamburgare (jag som hatar McDonaldsmat i vanliga fall). Snart går båten som ska leda oss på en kryssning till Åland och tillbaka. Det kommer nog bli helt okej. Jag hoppas på att det ska finnas några underhållande motiv att fota så att jag ska ha något att vara sysselsatt med. Jag antar att jag kommer vara omringad av en massa packade människor så det lär nog bli en skapligt tidigt natt för mig. Så jävla pinsamt att se packade människor göra bort sig, usch. Det är fan sorgligt att en del personer inte kan behärska sitt drickande så att det slutar på det viset. Så jävla patetiskt. . Aja nu ska jag dra vidare. Pusshej.
Sitter och gråter i min ensamhet över att min fina biljett är såld. Hjärtat gör så ont. Nu sitter jag i Sthlm och vet att Bon Iver spelar ikväll och VET att jag hade en biljett. Hade, hade. Det är bara några få kilometer härifrån, fyfan. Nu ska jag deppa. Fml.
And the tears come streaming down your face, when you lose something you can't replace. When you love someone, but it goes to waste. Could it be worse?
Var dock lite för ivrig med shoppandet idag så kom hem med en hel del dumma och dåliga köp, usch. Det svider riktigt i plånboken. Jag har blivit så sjukt snål nu efter att jag börjat jobba så det är nästan psykiskt jobbigt när pengar går åt. Jag är en riktig smålänning det erkänner jag.
Jag börjar verkligen förstå pengars värde nu vilket är både bra och dåligt. Haha, gud. Jag önskar att jag inte behövde bry mig om pengar utan bara köpa det jag ville ha.
Spenderade denna mulna höstdag tillsammans med dessa två fina tjejer(Jag vet att jag överanvänder ordet 'fin' i alla former). Jag tycker om dem så mycket att det gör ont.
De är så otroligt fina(där kom det igen) vänner. Jag vill bara hälla gelé på dem och sedan äta upp dem medan jag njuter av varenda tugga. SÅ MYCKET tycker jag om dem.
Jag förstår mig inte riktigt på mig själv, hur jag har kunnat släppa ett band helt och hållet som jag tidigare älskat så sjukt mycket. Tokio Hotel var i princip mitt liv från 06-10 och nu lyssnar jag inte ens på dem längre, letar inte nyheter eller röstar på dem. Jag tycker på något sätt inte om deras sätt att ta emot fansen, tycker inte om deras inställning. Jag menar inte att de är ogästvänliga eller så bara att de är ... kalla på något sätt.
Så sjukt stor skillnad på Tokio Hotel och McFly t.ex. Just saying.
Har lite svårt för dem just nu på grund av det. Det är för mycket show i hela Tokio Hotel, finns ingen riktig känsla(syftar på den nya musiken). Saknar sårbarheten i musiken. Dem tappade väldigt mycket efter sista albumet. Vilket var lite för mycket för att hålla mig kvar.
.
Egentligen var då meningen med det här inlägget att jag skulle säga hur satans snygg jag tycker Bill är i Blondt hår. Nu sa jag det. Ok, hejdå.
nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig
Jag känner att jag drömmer och längtar till en massa fina händelser just nu, jag kan inte riktigt stanna i nuet. Jag försöker förtränga att jag är fast i den här hålan i 2,5 år till. Vill bara flytta härifrån, flytta någonstans där ingen känner mig, någonstans där inte småorts-snacket cirkulerar. Visst kan det gå runt en massa skit i större städer också men det är skillnad i en liten ort där alla verkligen känner till alla.
.
Men som sagt, jag försöker förtränga det faktum att jag blir kvar här. Istället väntar jag spänt på en rad underbara händelser: Stockholm på torsdag, en vistelse med fina vänner i Göteborg, julen, nyårsafton med fina vänner, min födelsedag och språkresan till Brighton med underbara Emma.
.
Språkresan och min födelsedag känns iof ganska avlägset men tiden går så sjukt snabbt nu så det skulle inte förvåna mig om jag vaknar upp imorgon och känner att det är väldigt nära.
.
Det känns också helt sjukt att jag snart gått en hel termin på naturvetenskapsprogrammet utan att dö och jag måste säga att jag faktiskt klarat mig ganska bra, ganska. Så bra som det bara kan gå när man inte sover med näsan i läxböckerna. Men jag är nöjd, nästan iaf.
Jag har dock gett upp mina drömmar om att bli läkare, känns sorgligt men rätt. Jag kommer aldrig klara av att få de betygen som krävs. Eller nu ljög jag, jag KAN klara det men jag är för lat.
Vaknade precis med en känsla av att någonting väldigt viktigt skulle hända idag...
Något som var så viktigt att jag inte kunde släppa tanken och somna om så jag tog fram datorn och loggade in på twitter.
Någon skulle ha filmat mig då jag insåg att dagens datum var den första november, dagen då Justin Drew Biebers julalbum släpps. Jag har nog aldrig vaknat till så fort i hela mitt liv.
Just nu sitter jag med världens största leende framför en varm brasa med regnet smattrande mot rutorna medan jag lyssnar, lyssnar och lyssnar.
Vill ha jul nu! Vill kunna gå ut i mysiga tjocka tröjor och jackor utan att vara för varm. Jag vill se den första snön färga marken vit. Vill känna doften av pepparkakor, lussekatter, julskinka. Julen är utan tvekan den bästa tiden på året.